Egenodlat, giftfritt och….komplicerat.

Vad innehåller egentligen en grönsak? En grönsak som odlats konventionellt i storskalig produktion, på ensidigt odlade marker och som gödslats med enbart NPK (kväve, fosfor, kalium) de senaste åren ska enligt forskningen inte innehålla särskilt mycket nyttigheter alls. Inte på långa vägar det som fanns i grönsaken i vitamin- och mineralväg för bara 50-100 år sen. Det är en ytterst tråkig utveckling som gör att många nu väljer att prova att odla sina egna grönsaker. Men vad vet vi om hur resultatet blir i det vi odlar själv? Är tron stor och viljan god kanske vi har allt för många förhoppningar om att det som är egenodlat är nyttigare än vad det faktiskt är.

_DSC0001hampt (144)
Mina funderingar tog fart i och med att jag klurade på vad hästskiten jag lade ner i mina trädgårdsland egentligen innehåller. Efter lite funderingar blev frågan bara mer och mer komplex. Jag gjorde en djupdykning i vad som krävs för att ta reda på hur en grönsak ska odlas och vad resultatet kan bli. Jag läste böcker, googlade och kontaktade dessutom min leverantör av hästhösilage, en riktig odlare och bonde. Han borde ju veta lite mer om det här med odling och gödsling! För jag ville veta om det hösilage jag ger hästen påverkar vad som kommer ut där bak och indirekt påverkar vad jag lägger på trädgårdslandet i fråga om näringsvärde. Ett hösilage som har bra värden och som har odlats på en bördig, mineralrik och god mark borde ju ge en bättre gödsel än ett som odlats på en utarmad mark. Men är det verkligen så? Här är vad vi kom fram till efter ett långt och intressant samtal.

_dsc0155_r1

Först och främst handlar det inte om vad hästen levererar i skitväg och vad jag lägger på trädgårdslandet för att gödsla. För att ens ha en utgångspunkt måste vi först veta vad vår ursprungliga jord innehåller för ämnen. För att veta det måste den ursprungliga jorden skickas på en grundlig analys vilket är ganska kostsamt om man vill få reda på alla ämnen som är viktiga. Därefter måste vi veta vad grödan i sig har för krav, vilket är olika för morot, kål, bönor och alla andra grönsaker. Någon vill ha mer kalium, någon annan calcium och en tredje kanske magnesium.

Vitlök_ha08

För att komplettera den jord vi har och de brister som finns för respektive gröda måste vi veta vad vi ska lägga på för gödning och det är här hästskiten kommer in i bilden (om det nu är hästskit som ska tillföra näringsämnen vilket det är i detta fall då jag har fyra producenter som tillverkar gratis gödning åt mig). Då måste vi skicka hästskiten på samma analys och det blir lite knepigt. Hästarna i stallet äter förvisso samma hösilage men får lite olika tillskottsfoder och mineraler, dessutom drar de i sig både bark, löv, gräs och andra saker ute i hagen. Vi borde alltså vara noga med att blanda dynghögen extremt väl för att få ut ett genomsnittsvärde på gödselns innehåll. Dessutom lakas gödseln ur beroende på hur länge den legat och vilken årstid det är. Dynga som tas på våren har alltså inte samma innehål som på sommaren, hösten och vintern. Samma fenomen gäller med kompost. Vi vet att den innehåller bra saker men inte vad.

Så, låt säga att vi nu fått analyssvaren på vad både jorden och gödseln eller komposten innehåller, ja då måste vi räkna ut hur många % extra tillskott en viss gröda har behov av. Och då kanske hästgödseln ger för mycket eller för lite av ett ämne. Vad gör vi då? Jo då måste vi tillsätta något annat. Här finns alternativ som nässelvatten, guldvatten (urin + 10 delar vatten), kompost mm. Men då bör vi ju också veta vad det innehåller så dags att skicka på ett par dyrbara analyser igen.

_DSC0113
Om vi nu får ordning på jorden så att den blir så där perfekt balanserad för den gröda vi väljer ut så bör vi också ha någon referens. En köpemorot från affären! Den måste så klart skickas på analys så att vi vet vad den innehåller så att vi kan jämföra vår egenodlade morot med den. Och vår egen morot, ja den måste ju också skickas på analys. Annars har vi ju ingen aning om vi har lyckats med vårt gödselprojekt och vår odling.

Här nånstans kom vi fram till att jag är lite för vetgirig och att jag nog bara ska peta ner lite frön i jorden och se efter framåt hösten om moroten blivit stor eller liten. Stor = bra. Liten = mindre bra. Ibland räcker det med att bara ha vetskapen om att grönsaken odlats på plats på gården, utan gifter  och med kärlek för att det ska kännas okej. Men frågan kvarstår. Vad innehåller min morot?? _DSC0001hampt (143)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s